Panamericana 100-projektet: "Race against ALS"

Från roadtrip-dröm till 100-dagarsutmaning

Hur föddes idén till Panamericana?

Jan och jag har känt varandra i cirka 15 år, vi var kollegor och har gjort många roadtrips tillsammans. För ungefär två år sedan insåg vi under en semester att vi delade samma dröm: att någon gång köra Panamericana. Det stod snabbt klart – om vi ska göra det, så gör vi det tillsammans.

Varför valde ni 100 dagar?

Många kör sträckan på sex till tolv månader. Vi ville medvetet ha en extra utmaning. När vi startar i Ushuaia börjar nedräkningen – 100 dagar till Alaska. Allt som händer längs vägen måste hanteras inom det tidsfönstret.

"De 100 dagarna har absolut prioritet – det är precis det som gör historien spännande."

Äventyr med ansvar

Varför förenar ni resan med ett socialt ändamål?

Min svärmor dog i ALS. Sjukdomen anses än idag vara obotlig. Vi vill skapa uppmärksamhet och samla in pengar till forskningen. Om man har råd att göra en sådan här resa är det ett privilegium – och vi ville ge något tillbaka.

Overlanding, setup och frihet

Varför ett eget fordon och ett taktält?

Tid är vår begränsande faktor. Att köpa eller sälja ett fordon på plats hade inneburit för mycket arbete. Med vår egen utrustning känner vi till varje detalj. Taktältet ger oss maximal frihet – vi bestämmer varje dag var vi ska sova. På grund av att det går mycket snabbt att sätta upp på under 3 minuter och dess robusthet har vi valt hårdskalstaktältet Themis.

Hur planerar ni vardagen under resan?

Maximalt en till två dagar i förväg. Väder, vägavstängningar eller spontana möten går inte att planera långsiktigt. Det är just denna flexibilitet som utgör overlanding för oss.

Efter resan – och vad händer sedan?

Ni har båda sagt upp er från era jobb. Vad händer efteråt?

Vi låter det vara öppet medvetet. Jag skriver inte på något nytt kontrakt innan jag ger mig iväg. Resan kommer att göra något med oss – och efteråt fattar vi våra beslut.